sportstats.blogg.se

En blogg om SHL

The NHL experience - part two

Kategori: Allmänt

Med en match och turistande redan i bagaget så var det sedan dags för resa till huvudstaden Washington DC. Där väntade också resans höjdpunkt, Washington Capitals mot Calgary Flames.
 
Tisdag 21 mars:
Washington Capitals - Calgary Flames
 
Vägen till matchen gick via bland annat Lincolnmonumentet, vita huset och Kapitolium. Några slagskott därifrån ligger Verizon Center, en ganska så intetsägande arena som utifrån mer påminner om ett shoppingcenter än ett hockeytempel. Men skenet bedrar, innanför dörrarna gömmer sig en gigantisk kokande kittel som huserar runt 20.000 högljudda åskådare. 
 
 
Med tanke på att jag håller på Calgary och sambons bror på Washington så fick den här matchen mer nerv än vanligt.  Besökarna hade till 90% matchtröjor med antingen Alex Ovechkin eller svensken Nicklas Bäckström. Varje åskådare fick också en bobblehead dagen till ära som föreställde Caps målvakt Braden Holtby. Draget i arenan var flera nivåer bättre än det vi upplevde i New York några dagar tidigare. 
 
 
Matchen inleddes i ett rasande tempo där Caps tog initativet med Kuznetsovs 1-0, men Calgarys ungtuppar Monahan och Gaudreau väggade sig fram och kvitterade i en blixtrande omställning. Den andra perioden blev sedan spel mot ett mål då firma Oshie, Ovechkin, Bäckström hade lekstuga i långa stunder. Oshies 2-1 kom efter en magisk passning från Alex Ovechkin och 3-1 petade Bäckis in i powerplay. Calgarys svensk Mikael Backlund kom fri och la pucken i ribban, men närmare än så kom inte kanadensarna i den andra perioden. Flames lyfte dock upp spelet i den 3e perioden och när Troy Brouwer lirkade in 2-3 med 5 minuter kvar så var det återigen match. Glädjen blev dock inte långvarig, Mark Giordano åker ut för en mycket tveksam puck out och i det efterföljande powerplayet får Ovechkin pucken i sin favoritposition. Ett brutalt skott i nättaket senare så är matchen avgjord, taket lyfter och den ryske giganten är återigen matchvinnare. Efter matchen kom en Capitalssupporter ner, skakade min hand och beklagade förlusten, någonting man som svensk inte är van vid. Kvällens mäktigaste var nog när 20.000 personer stod upp, tog av sig huvudbonaden och under flera minuter applåderade en krigsveteran. Det gick att ta på stoltheten i det ögonblicket. 
 
(Matchvinnaren, med 3p och 11 skott på mål)
Kommentera inlägget här: